En kort film på några av sakerna vi pysslar med om dagarna. Lilla tokiga Ruth <3
4 Comments
Blev drygt en mils löpning. Innan jag tog de första stegen kändes benen pigga men tji fick jag... Varje meter kändes som ett straff. Backarna ska vi inte tala om. Tackar min karaktär för den här löpturen.
Men vem har sagt att alla träningspass ska vara fyllda med glädje och bra energi? Så laddar om och ser fram emot en ny träningsvecka! Ruth sov bredvid mig hela natten. Tätt intill mig. Vaknade och blev alldeles varm i magen. Tittade på min lilla valp och log. Där låg hon så sött och sträckte lugnt på sig när jag pussade henne godmorgon.
Vi gick ut på en promenad längs vattnet. Tomt på folk, vattnet låg stilla, luften var frisk och några enstaka fåglar kvittrade. Hösten är här, det känns på alla fronter! Väl hemma blev det en god frukost som just nu min mage försöker smälta medan jag mentalt laddar upp inför en löptur. Sen blir det till att städa och fixa här hemma, nu känns det lite mer som ett bombnedslag än ett mysigt hem! Som belöning får vi träffa Malin & Filur en stund, och kanske blir det träning med Denice & Sofia!? Vi får se! Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna återberätta den här dagen. Vi har mått så förbaskat bra, ni vet sådär bra att man måste nypa sig i armen. Först lunch och mys hos mutter sen raka vägen ut till Agdala med Denice. Där hade vi planerat vallning, mys och middag med Carina och Stefan. Solen sken, hundarna var fina i fårhagen, Stefan agerade grill-master och vi babblade om allt.
Helt klart en av årets bästa dagar. Snart, snart, snart igen.....! <3 Att inte låta sig påverkas av yttre faktorer är allt annat än enkelt i dagens samhälle. Synintryck överallt. Dessutom har folk en tendens att tycka mycket, om saker som underligt nog inte ens berör dom själva. För mig har det varit en utmaning att hantera människor i min omgivning. Vilka är ens riktiga vänner? Jag har insett på senast tid att dom är få. Människor jag inte trodde skulle ha mage att spotta på en i "hemlighet" gör det. Andra gör det rakt i mitt ansikte. Och det sista är givetvis bättre. Men människor som inte tar reda på innan de dömer förstår jag mig inte på...? Hur kan vissa ens tillåta sig själva att döma människor innan de ens vet bakgrund? Om man lägger sin energi på att döma eller smutskasta någon, varför tar man sig då inte tid till att undersöka saken närmare först? Är det bara för att skitsnacket är underhållande? Om handlingar och händelser får bakgrund kanske det inte lika lätt kan bli skitsnack? Och det vore tråkigt... eller?
Hm..oklart! Mycket oklart! Jag förstår inte hur folk orkar hålla på. Jag gör det verkligen inte. Idag kommer bästis hem. Eller frågan är om jag verkligen ska skriva hem? Hon bor ju trots allt i Leksand. Jaja strunt samma, vi ska iaf ses och mysa. Jag får sån himla lyckokick i magen när jag vet att vi ska ses, så just nu sitter jag som på nålar för att klockan ska bli kväll.
God mat, fint sällskap, mycket prat och skratt. Två kvällar i rad. Jag mår bra. Hade tänkt mig ett lite längre pass idag. Men benen kändes pigga och intervaller är nödvändigt om jag ska kunna få bättre fart i spåret. Så sagt och gjort, planen ändrades och jag körde fartlek i 6 km. Hej och hå! Mjölksyran kom fortare än tänkt, och återhämtningen var inte heller så snabb som jag hoppats. Gick nog ut lite för hårt. Så drog ner tempot på intervallerna så benen hann återhämta sig i den aktiva vilan(lugn jogg). Avslutade med två segdragna backar. Spurt upp, lätt jogg ner. Det kändes vill jag lova.
Sen blev det 7 km på cykeln i fina uppförsbackar med tung väska och Ruth. Mina ben tackade inte mig direkt... Men mitt huvud mår som en prinsessa! Somnade gott igår kväll men sov oroligt. Vaknade vid tolv och kände hur ensamheten kröp sig på mig. Dock tog det inte lång tid innan jag kom på att Ruth är hemma. Så jag öppnade buren, gick ut en kort sväng med henne och kröp sedan ner i sängen med Ruth tätt intill mig. Hon andades lugnt. Sådär sövande lugnt. Jag klappade och pussade på henne många gånger innan jag slöt ögonen. Där sov vi, nära varandra, precis hela natten.
Väckarklockan var ställd 5. Jag vaknade, Ruth sov. Vi gick ut en sväng sen vill Ruth raka vägen tillbaka hem i sängen. Så medan Ruth fortsätter sin sömn ger jag mig ut i spåret. Idag en sån morgon då lusten är ungefär lika med noll. Men samtidigt känns kroppen rätt pigg, så då är det bara suga i det sura äpplet och ge sig ut. Så, hurrni - gör någon form av fysisk aktivitet idag om ni inte är sjuka. |
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|