Hon kom in som en virvelvind i september 2013. Jag minns dagen vi hämtade henne som igår. Hon var redan då otroligt tillgiven och kom alltid till ro så fort jag bar upp henne. Hemresan fixade hon med bravur och första natten fick hon sova i sängen, tätt intill mig. Hon visade sig snabbt vara en framåt och nyfiken flicka med fyra stadiga tassar på jorden.
Idag har hon bott hos oss i 1 ½ år. Att tiden går fort är det ingen tvekan om. Och att Ruth växer är också en sak som är given. Nu har hon haft sitt andra löp och börjar bli vuxen… fast vuxen vette fanken, hon är fortfarande barnslig och beter sig emellanåt som om hon vore valp eller unghund. Men hon är också helt fantastisk, och jag tackar högre makter för att jag har fått äran att dela livet med henne. Hon har så otroligt många fina kvalitéer som jag värderar högt hos en hund – och dessutom är hon verkligen en kompis i allt vi tar oss an. Hon står alltid vid min sida, redo att ta sig an det jag föreslår. Hon är både miljö och ljudstark – det är inte mycket som bekymrar fröken. Hon är dessutom mån om vår relation och vill samarbeta. Ja, alltså Ruth, hon är underbar. Nu är våren här och vi har anmält oss till både VP och lydnadsklass I. Med andra ord gör vi debut på tävlingsbanorna i vår. Det känns så himla kul och spännande <3 Givetvis siktar vi högt, men det allra viktigaste är att vi lär känna varandra på tävlingsplanerna och skapar bra minnens tillsammans. Det ska vara VI-känsla, och vi ska ha KUL!
1 Comment
Nu är vi anmälda till årets första tävlingar - lydnadsklass I och VP. Minst sagt spännande och himla roligt :) Jag ser fram emot många träningspass i vårsolen, och hoppas att en månad med träning räcker för att ge oss möjligheter att genomföra två bra tävlingar. Oavsett så ska det bli himla kul, att få växa ihop med Ruth på tävlingsplan.
Tävlingarna kommer löpa helgerna efter varandra, kanske inte optimalt.. men samtidigt så borde jag kunna planera träningen väl så vi känner oss förberedda. Just nu löper fröken fräken, så jag håller tummarna för att hon inte bli alltför påverkad.. Det är alltid lite knepigt med löp, och eftersom det bara är hennes andra vet jag inte riktigt hur det kommer påverka henne. Nu ska vi iaf packa ihop våra saker på jobbet och sticka till fåren! PEPP! Tänk att de flesta av mina dagar ser ut precis såhär. Just nu är livet himla snällt och jag njuter av alla fantastiska möjligheter och människor som finnt omkring mig. <3
Den här veckan kommer det blir mycket jobb - tis, ons och tors blir det heldagar, vilket helt klart inte hör till det normala. Men omväxling förnöjer så jag klagar inte. Eftersom gårdagen bjöd på lite kortare dag tog vi med oss Malin och Filur ut till fårhagen. Malin blev som ett barn och ville helst spendera varje sekund i fårhuset med alla lammen. Men jag drog med henne ut till hagen för att se Ruths utveckling, samt fota min kompis. Vi sög i oss av solen strålar, skrattade som bara vi kan, fodrade djuren, vallade och avslutade dagen med en promenad längs vattnet. Jag nöjer mig med att skriva: magiskt.
Imorse blev det tidig uppstigning för att träna med syrran. Vi fick till ett grymt pass och jag kände mig fräsch i kroppen. Bra kraft och ett psyke som krigade när kroppen ville ge sig. Fler pass som dessa skulle behövas! Jag skriver varje måndag att helgen gått så himla fort - sådär lagom tjatigt... Men faktum kvarstår, det känns alltid som att helgen springer iväg. Varje måndag förundras jag över hur fort timmarna går när jag är ledig. Hur som helst, helgen har varit fin på många sätt. Jag har vallat med Ruth, sprungit med Malin, firat Calle, gått långpromenader i vårsolen och även gjort lite nödvändigt måste hemma. Givetvis kollade jag även Melodifestivalen där jag tycker Måns tog hem en välförtjänt seger!
Förra veckan fick jag ihop 56 km, varav två pass med rätt dålig känsla. Alla pass kan ju som sagt inte vara bra, så jag gillade läget och sänkte tempot en aning. Igår avverkade jag 16 km med Malin - med vårsolen i ögonen, bästis vid sidan och grusiga gator - då kan det inte bli mycket bättre. Vi har fått till minst ett pass i veckan under en längre tid nu, vilket känns förbaskat bra. Att kunna träna och umgås samtidigt är ju helt perfekt! Vi hinner uppdatera varandra om allt som hänt under veckan och kan gå in på djupet i vissa ämnen, utan minst unts av stress! Igår snittade vi dessutom en lägre fart än vanligt - vi brukar alltid ta det riktigt lugnt för att vi just ska kunna prata. Men igår blev det 20 sekunder snabbare per kilometer trots att vi pratade och mådde förbaskat bra. Det ni - det kallas utveckling! KUL! I veckan vankas mycket jobb då vi ska ställa ut på Fastighetsmässan. Men förhoppningsvis hinner jag även med lite lydnadsträning och några pass i hagen med Tutis <3 Morgonen började med lydnadsträning och långpromenad. Lyx! Nu är mina batterier fulla och jag styr vidare mot Enköping för en heldag med möten. Japp, omväxling förnöjer.
Alltså det är VÅR ute. Varje morgon är det lyckorus i min kropp. Jag tittar ut över vattnet och ser hur det sakta ljusnar. Sen väcker jag kroppen till liv med en löptur till soluppgången. Det kvittar hur slut jag känner mig, varje träningspass är just nu en fröjd.
Idag stack vi ut till fårhagen direkt efter träningen. Hela förmiddagen var som en dröm. Vi kikade in hos fåren och lammen, drack te på altanen, fick till bra träningspass på rörliga djur - det är något annat att träna på djur som inte dras till föraren, inte har något extremt drag och som dessutom har fart i benen. För oss är det givande och nödvändigt, vi behöver omväxlingen för att utvecklas och för att Ruth ska lära sig hantera olika djur. Till något helt annat så VÄRMDE SOLEN!! Jag vet inte hur många gånger jag stannade till för att suga in nuet och solens strålar. Ruth tog också årets första dopp... Med all säkerhet kallt men hon var lyckligare än lyckligast. Hon fick tokryck och uppmanande till lek ett antal gånger. Underbara lille tokhund! Nu avverkar vi några timmar på jobbet för att sedan gå långpromenad. Dagarna är himla fina just nu så det gäller att njuta, och ta tillvara på varje ledig stund. Det efterfrågas både tränings och kosttips - så lets go! Veckans övning kommer presenteras varje tisdag! Idag börjar vi med hantellyft åt sidan, en övning för axlarna. Tips:
Ta en vikt så du orkar köra 8-10 reps x 3 set.
Igår blev det lydnadsträning tillsammans med dom här pinglorna. Efterlängtat. Minst sagt. Tre lyckopiller som kan konsten att nörda i hundträning... i timmar! Vi körde en i taget och hjälpte varandra med både störning, kommendering och kritiska ögon. Sjukt bra och nyttigt för Ruth! Och jag måste säga att hon imponerade. Frökens utveckling är stor - i höstas var fokus och koncentration som två stora frågetecken i Ruths värld. Igår var det annat, trots att störningen var något helt annat än vad hon är van vid. Kul - vi är lydnadspepp!
Strålande sol i två dagar. Kan man bli annat än lycklig i själen? Jag känner mig helt lyrisk och vill inte att dagarna ska ta slut. Dessutom är verkligen våren på ingång – flera plusgrader, grus på gatorna, fågelkvitter, barmark i skogarna och ljumna vindar. Den här helgen har jag stannat upp ett flertal tillfällen, bara för att suga in all energi naturen har att erbjuda. Jag bokstavligt talat ÄLSKAR NATUREN. En dag, jag lovar er, en dag bor vi på en liten gård och lever närmare naturen än jag någonsin har gjort. Och faktum är att det inte är så lång väg kvar dit – jag kan redan ta på känslan!
Helgen har bestått av många härligheter. Ni vet ju vid det här laget vad jag brukar göra, och den här helgen har påmint om de flesta andra. Skillnaden är att jag blev firad av nära och kära på söndagen. Kladdkaka, cheesecake, presenter, gott kaffe och F A N T A S T I S K A människor <3 . Jag är verkligen omringad av så otroligt många fina människor, lyckligt lottad. Idag är det åter måndag och veckan bjuder på en relativt packad agenda, så bara därför inledde jag veckan med 12 km i spåret. Förra veckan fick jag ihop 51 km, så igår påminde jag mig om hur tacksam jag är över att min kropp svarar fint på träningen och håller sig hel. Det gäller att vara rädd om sin kropp, vi får bara en. Så ni vårdar väl era kroppar med omsorg, och uppskattar allt den tillåter er att göra? Nu ska jag kriga en timme till på jobbet, sen vaknas det lydnadsträning med Emelie och Sanna. Så förbaskat efterlängtat! Senaste passet i fårhagen gick allt annat än bra. Okej, det kanske var lite att ta i, men det gick helt klart mindre bra. Fåren var utmanande och hade mycket drag, och jag lyckades inte riktigt guida Ruth och nå fram hela vägen. Ladda ur - ladda om! Igår sken solen från tidig morgon till "senare" kväll. Och ja, solen får mig att bli som ett litet barn. Jag vill hoppa i vattenpölar, springa fort, leka i träden och dricka latte i solen. Ruth som alltid står vi min sida var givetvis snabb på att älska min lekfulla energi. Vi lekte alla möjliga lekar i skogen, och jag kunde inte sluta le. På eftermiddagen snörade jag på mig löpskorna och stack ut för att avverka en mil, men med solen i ansiktet och grus under fötterna ville jag inte sluta. 18 km senare var jag tillbaka och ja, känslan i både kropp och knopp är obeskrivlig. Ett tips till er som aldrig springer, ge er ut en solig vårdag med känslan av att faktiskt MÅ BRA under passet! Varva lätt jogg med aktiv gång! Och för er som springer en del, öka distansen några km - det skapar en helt annan känsla när kilometrarna börjar ticka iväg. Jag själv smider planer på att ta mig ut på en 25 km sväng om någon vecka. Det blir spännande att se hur kropp och knopp reagerar! Nog om löpning. Det har även blivit lydnadsträning med Tutis, och vi har ett riktigt bra flyt. Igår provade jag att sätta ihop en elitruta - vi har tränat konan och rutan separat - så varför inte prova sätta ihop delarna. Ruth var lite tveksam de första två skicken, så jag kallade glatt tillbaka henne, riktade om och skickade på nytt. Tredje försöket fick jag filmat och då lyckades hon, visserligen med viss tveksamhet men hon förstod! KUL! Det där momentet kommer nog bli alla tiders efter några veckors träning. I stort känns träningsupplägget förbaskat kul just nu - jag är mer leksam, busig och öppen i träningen. Ruth älskar det och vi tränar verkligen som ett TEAM. Tidigare har jag tänkt mycket mer "belöningsbaserat", med det menar jag att hunden har utfört delar för att få sin belöning. Så är det givetvis nu också, men med känslan av att VI ska ha KUL ihop både i momenten/konsterna OCH belöningen. Är ni med på hur jag menar? Nu låter det som jag och mina tidigare hundar inte haft kul, vilket inte stämmer. Men min inställning är mer lättsam och leksam än tidigare, och jag går redan från första stund på planen in med VI-känsla! För varje pass vi tränar så lär vi känna varandra bättre och hittar nycklar för att utveckla vår kommunikation. Så jag fortsätter jobba mycket helheter, länkningar och känsla - sen pillar vi med lite detaljer inomhus. PEPP! |
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|