Tittar tillbaka på bilder från i somras. Får gåshud. Får ett leende på läpparna. Blir varm i hjärtat. Får pirr i magen. Vi hade det så himla mysigt och spenderade verkligen dagarna på bästa tänkbara sätt.
Det var ju under midsommar vi fick reda på att LillaBus växte i min mage, så vi bestämde oss snabbt för att ta tillvara på tvåsamheten. Bara han och jag. Och vet ni? Trots att vi aktivt tänkte på att uppskatta och njuta av tiden ihop, så känns det som den tiden var för kort. 9 månader är i ena stunden så lång, men i andra stunden så kort… Märkligt det där. Det är verkligen så många känslor i min kropp, och kärleken till Joel är, om möjligt, ännu starkare än tidigare. Jag vill spendera varje sekund med honom. Jag vill ligga på hans bröst. Jag vill andas hans lukt. Jag vill ta vara på varje sekund vi har tillsammans innan vi träffar LillaBus. Nu låter det ju som vi inte kommer få någon tid alls för varandra när LillaBus kommer, men så kommer det knappast bli. Det är bara att en förändring kommer ske. Vi två blir tre. Vi två ska sätta en annan liten krabat i första rummet. Vi två ska ta hand en liten bebis som VI har skapat. Hjälp, så många känslor! Tänk så fantastiskt att just vi två kunde skapa ett litet barn tillsammans. Det är så fantastiskt och vackert. För vet ni? Det här lilla barnet är skapat med så mycket kärlek så ni inte kan ana. För om det är något jag känner när jag är med Joel, är det just kärlek. En kärlek som är ogreppbar, obeskrivlig, skrämmande och alldeles, alldeles underbar. Tänk att vi snart ska få träffa LillaBus. Vem är du? Vad ska du heta? Flicka/pojke? Mörkt hår? Ljust hår? Vad kommer du tycka om? Åh, så många frågor utan svar. Jag känner dig varje dag. Du rör dig aktivt i min mage och sparkar mig emellanåt på revbenen… jag försöker trycka undan dig, men du sparkar tillbaka. Envis? Kanske? Det är inte mycket vi vet just nu… när sätter förlossningen igång? Kommer vattnet gå? Eller kommer jag bara få en massa värkar? Blir det en lång förlossning? Återigen är det många frågor utan svar…och för ovanlighetensskull finner jag mig i det. Att inte veta något. Du kommer när du är redo. Och fram till dess njuter jag och Joel av ensamtid. <3
0 Comments
Leave a Reply. |
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|