Igår bollade jag min tankar efter tävlingen med en klok människa. Hon sa att vi människor ofta låser fast oss i våra känslor. Vi vill alltid att känslan ska vara på topp, och vi lägger dessutom ofta mycket känslor i våra träningar. Själv försöker jag att träna med mindre känslor, fast givetvis med känsla. Inte en helt lätt balansgång.
Så efter samtalet igår insåg jag att jag kanske lagt lite väl mycket känslor i tävlingen. Visst var inte känslan bra, och det ska jag ta med mig. MEN jag ska inte låta känslorna ta över det faktumet att Ruth presterade trots att hon verkar skendräktig och fått lite träning. Jag inser också att jag måste ge lydnadsträningen mer tid om jag vill få bättre utveckling. Det är omöjligt att träna då och då, och tro att vi ska nå de mål jag drömmer om. Mindre träning innebär automatiskt att resan till målen blir längre. Det krävs ingen hjärnfysiker för att förstå att det är träning som ger resultat. Just nu lägger vi vårt största fokus på vallningen och så kommer det få vara. Vi båda trivs så fantastiskt bra i hagen och är helt omättliga.
1 Comment
|
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|