Vintern verkar vara här för att stanna ett tag. Vägarna är vita och temperaturen visar -14. I mitt tycke är det på tok för kallt. Det gäller att klä sig ordentligt och hålla någorlunda högt tempo på promenaderna...och som höggravid är det inte helt enkelt. Magen + flera klädesplagg väger en hel del. Och sen försöka hålla tempot uppe för att inte frysa ihjäl, ja, det är utmanande. Men jag kämpar på, och går fortfarande en mil om dagen. Så motion får jag, men emellanåt skulle det nog göra min kropp att få vila. Så de dagar husse tar ut Ruth på löpturer försöker jag minska mängden promenader.
Nattsömnen är minst sagt pendlade. I det stora hela sover jag betydligt sämre än för bara en vecka sedan. Jag finner ingen skön position, kissar minst tre gånger på natt och jag kommer inte riktigt till ro. Känner mig tung, otymplig och obekväm hur jag än sitter/ligger. Det allra bästa är när jag går, men samtidigt blir jag trött efter... Ja, som ni märker börjar suget efter BF öka. Jag är nöjd som gravid nu. Och visst mår jag fortfarande strålande, men det börjar helt klart kännas mer för varje dag. Framför allt är jag trött på att känna mig så tung och otymplig. Knyta skorna är en utmaning, och tappar jag något på golvet suckar jag bara av tanken på att behöva böja mig. Tur att jag har Ruth som snällt hjälper mig. Men jag ska inte bara sucka och stånka. Jag har ju fått möjligheten att vara gravid och har dessutom mått fantastiskt. Så jag är otroligt tacksam och lycklig över hur fint allt hittills gått! Jag känner bara att LillaBus gärna får komma ut snaaaart <3 Nu ska jag klä mig lager på lager och gå ut med Ruth i kylan!
0 Comments
Leave a Reply. |
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|