En magisk helg. Känns som jag brukar skriva det? Men helgerna förvaltas ofta med omsorg och jag försöker ta till vara på varje minut.
Bjuder på några bilder från lördagens middag och söndagens timmar på Agdala.
0 Comments
En dag på hos Carina på Agdala tillsammans med Denice. Vi har skrattat oss till tårar, vallat, druckit te och pratat om livet. Jag har mått bra. Ni vet sådär bra att hela kroppen ler. Vill stanna tiden. Mer om allt imorgon, nu ska jag njuta av en lugn kväll och en trött hund.
Lydnadsträning i solen med Denice & Lita. Fint avbrott på dagen!
Hundarna skötte sig fint och vi fick härlig störning av en skolklass som skulle spela fotboll precis bredvid oss. För Ruth som är utåtriktad var det perfekt. Och jag fick ett tydligt bevis på att hennes belöningar står högt i kurs! Det här är utan tvekan en av mina favoritövningar för rumpan. Ni måste prova!
Kör 20 Pre-workout. Knäckebröd med mosad banan och kanel. Grymt gott och perfekt uppladdning inför ett träningspass. Nu - mot Balance! Ett Crossfitpass väntar! Klockan är strax 7 och det är kolsvart ute. Jag tittar ut och ser hur lägenheterna tänds, en efter en. Ett lugn går genom min kropp... jag andas djupt och tungt. Ler för mig själv och tittar på min lilla valp som nöjt tuggar på ett ben. Här sitter jag i en lägenhet på Kungsholmen och påminner mig om hur bra jag har det. Även om vissa delar för tillfället är tunga så har jag otroligt många parametrar i livet som får mig att må bra. Riktigt bra.
Att vara tillbaka i hundlivet med perspektiv i ryggsäcken är fantastiskt. Jag har kommit till många insikter och fått ett bagage med mer kunskaper och lärdomar. För mig var ett avbrott nödvändigt och behövligt. Jag vet att det var ett stort steg, att släppa det som stod mig närmast för att prova gräset på andra sidan. Det är väl det man alltid brukar säga "Är verkligen gräset grönare på andra sidan?". Ibland är fallet så, ibland inte. För mig var inte fallet så - men - jag behövde smaka på det för att få inblick i hur det livet kändes. Att inte bära ansvar, inte ta hänsyn, inte behöva anpassa sig och framför allt sätta mig själv i fokus. När jag fått smaka på båda sidorna inser jag att det går att ha båda delarna, fast i lite modifierad version. En version som jag vill forma och leva efter. Och jag påminner mig varje dag om att hålla fast vid balansen. Balansen mellan de delar i livet som är viktiga för mig. Det enda behöver inte utesluta det andra, även om det ibland kan kännas så. Vi måste vara mottagliga och öppna för att se lösningar och möjligheter. Kontentan av det hela. Jag är lycklig över att hittat tillbaka till mitt genuina intresse! Och jag är stolt över att jag vågar prova olika stigar, vågar lita på magkänslan och vågar göra fel för att kunna göra rätt. En eftermiddag med Carina & Denice. Dagar som dessa är ovärderliga och får mig lycklig raka vägen in i hjärtat. Jag njuter av varje sekund och kan inte sluta le. Mår så förbaskat bra där ute med två av mina bästa vänner.
Vi har vallat, druckit te i solen, pratat om livet, skrattat och bara myst av varandras sällskap och våra fina hundar. Hem kom jag som en ny människa och med en nöjd liten Ruth. Hon visade så fantastiskt fina egenskaper i fårhagen. Jag kunde inte sluta le. Hon är förbaskat läcker! Fick det här smset av Ruby i förregår. Kunde inte annat än hålla med. Hela min kropp kändes mer död än levande. Bet i det sura äpplet och sprang igår, trots att jag borde vilat. Dumt, jag vet. Men behovet för att rensa hjärnan tog över mitt förnuft. Gav istället min kropp en återhämtningsdag igår. Behövligt!
Så idag var det med glädje jag vaknade, då ett pass med Malin väntade. Vi sprang en sväng och avslutade på gymmet. Bröst, mage & biceps. Med andra ord en fantastiskt start på dagen, även fast det bara var magmusklerna som ville samarbeta...! Nu jobb, sen Agdala med Denice & Carina. LÄNGTAR! |
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|