1 mils löpning innan Stockholm vaknat till liv. Lugnet var ett faktum och motvinden likaså. Helvete vad jobbigt det är att springa i motvind. Västerbron var som ett straff. Uppför och kraftig motvind. Benen gav upp tidigt men psyket såg till att jag tog mig över. De två sista km hade jag medvind och plötsligt gick allt som en dans. Hm... slask, modd och motvind är mina fiender i löpning. Men antar det gör kroppen gott, olika motstånd och underlag.
Väl hemma blev det en lång dusch, frukost och sen träning med Ruth. Fritt följ, ingångar, fjärr och ställande. Duktiga Ruth! Taggad till tårna och med två välfungerande öron. Åh det var länge sen vi tränade, så det var en bättre glädekick för oss båda!
0 Comments
Leave a Reply. |
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|