Den senaste veckan har varit omtumlande. Smärta, sorg, saknad, lycka. Ja känslostorm deluxe. Jag har spenderat mycket tid hos hon som behöver mig mest just nu. Men för att skingra tankarna så har jag även vallat och löpt en del. Bland annat var vi på kurs hos Sanna Engborg för några dagar sedan. Givande och inspirerande. Ruth visade återigen vilken jävla klippa hon är! Alltså jag avgudar henne. Sjukt, jag vet. Men jag gör det. Hon är en fröjd att träna tillsammans med, och i vallningen är det ett under att hon är så duktig med tanke på att jag är rookie! Sannas tips var bland annat att jag ska fortsätta variera styrning och fritt arbete, påbörja delning och att jag aldrig få bli passiv, samt variera träningen!
0 Comments
Att livet har tagit hastig vändning är det ingen tvekan om. Allt är förändrat. Eller nästan. I fredags var allt en dans på rosor. På söndag förändrades allt. Nu är det torsdag och jag känner mig fortfarande tom inombords. Vad som är viktig i livet borde vi alla påminna oss om - ofta! Uppskatta dina nära och kära, varje dag, varje timme, varje sekund.
Att släppa på alla tankar och känslor ibland tror jag gör gott. Så har startat varje dag med ca en mil i spåret, och både igår och idag stack vi ut till fårhagen. Igår var Ruth rätt på men idag var det annat. Om ni bara kunde ana hur mycket jag älskar den här hunden. Hon är allt. Hon är den jag drömt om. Nyper mig ofta i armen och undrar om hon verkligen är på riktigt? Tackar högre makter för att jag får dela mitt liv med henne <3 Tom på ord. Fylld av sorg, smärta och förtvivlan.
En av jordens finaste människor körde ihjäl sig i helgen. I fredags var allt precis som vanligt. Vi drömde, vi planerade, vi skrattade och vi pratade om livet. Dagen efter förändrades allt. Precis allt. Inget kommer någonsin bli som det tidigare har varit. Det blir nog tyst i bloggen en tid framöver. Imorgon skulle jag, systrarna och mamma åkt till NY, men resan har blivit inställd. Mormor ligger i koma och har inte varit kontaktbar de senaste dagarna. Läkarna tror att det är hennes sista tid. Så vi har blåst av allt som har med resa att göra. Givetvis tråkigt men det känns som det enda rätta.
Nu blir det att ta hand om morfar. Världens bästa morfar. <3 Vi startade dagen med ett lydnadspass på konstgräsplanen. Fritt följ, rutan, apportering och fjärr - ett bra pass med en otrolig glad hund. Det känns som att bitarna börjar falla på plats i lydnadsträningen. Ruth har fått grepp om konceptet och... med all säkerhet mersmak!
En halvtimme senare stack vi till fårhagen för att träna ihop med Carina och Lou. Riktigt bra och rolig träning idag. Nu vankas det jobb innan kvällen bjuder på mysig middag i fint sällskap. För en väldigt kort stund var allting nästan precis som förut. Gåshud. Tårar. Lycka. Sorg. Det var många känslor på en och samma gång. Blev påmind om att livet går vidare, att förändringar sker - och att vissa beslut är tuffare än andra.
Foto: Malin Wijk |
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|